För den som drabbas av smärta kan det vara svårt att själv bedöma om det är smärta från en muskel eller smärta orsakad av en skada på nervsystemet (t.ex ischiassmärta vid perifer nervsmärta eller smärta från centrala nervsystemet). I båda fallen gör det ont och ibland är smärtan så besvärlig och störande att det kan vara svårt att själv se något speciellt mönster i den.Här kommer några typiska skillnader mellan muskelsmärta och nervsmärta.
Muskelsmärta:
• Är belastningsrelaterad. Ju mer muskeln belastas desto mer smärta. Vila och avlastning minskar besvären. Denna typ av smärta är därför relativt lätt att förstå sig på. Man vet vilka rörelser som gör ont och vilka som inte gör ont.
• Denna smärta är nociceptiv. Det innebär att det är en normal smärtreaktion på en vävnadsskada eller en vävnadsirritation. Så fort en vävnad i kroppen skadas kommer läkningsprocessen att sätta igång. Läkningsprocessen består av en inflammatorisk process. Inflammationen gör ont och det är meningen. Smärtan syftar till att man ska bli lite mer försiktig i sina rörelser för att inte störa läkningsförloppet. De rörelser som riskerar att störa läkningsprocessen gör mest ont. Lyssna på smärtan och belasta så mycket det går utan att provocera så läker skadan på snabbaste och bästa sätt.
• Eftersom det vid skada blir en inflammation så har man också en tydligt smärtlindrande effekt av antiinflammatorisk medicin.
• Har man belastningsrelaterad smärta som inte svarar så bra på antiinflammatorisk medicin så kan det vara muskelsmärta utan vävnadsskada, smärtan kan bero på att muskeln fortfarande är hel men överbelastad eller svag och underbelastad. Att man nu känner smärta är för att smärtnerverna i muskeln blivit mer känsliga.
• Oavsett om det är en pågående inflammation eller bara en känslighet i muskeln så är det bra om man uppsöker en läkare eller terapeut som kan analysera VARFÖR besvären har uppkommit. En bedömning som kan ge svar på vilken/vilka muskler som drabbats och vad som ska göras för att detta ska förhindras att hända igen. Ofta kan detta göras utan någon radiologisk undersökning.
Nervsmärta:
• Perifera nerver har som uppgift att fortleda impulser mellan en struktur (muskel i detta exempel) och ryggmärgen i det Centrala Nervsystemet. Denna transport av impulser ska ske utan störningar. Förutsättningen för att detta ska fungera perfekt är att den perifera nerven är intakt. Om den perifera nerven skadas på något sätt störs impulstrafiken. Nerven kan klämmas eller bli skavd mot någonting i kroppen (perifer nerventrapment) och efter hand skadas vilket kan göra att impulstransporten blir störd.
• En skadad nerv blir genast mer känslig för mekanisk belastning. Mekanisk belastning är något som alla nerver ständigt utsätts för men som i normala fall inte ger några symptom. Men om en skada uppstår på nerven kommer samma mekaniska belastningen att ge olika typer av obehag.
• Beroende på hur den perifera nerven skadas uppstår olika typer av obehag. Det kan vara i form av lokal smärta (som ibland förläggs till den muskel som nerven ska sköta om) eller utstrålande smärta längs nervens utsträckning, eller annat obehag som domningskänsla (ibland riktig känselnedsättning och andra gånger bara en känsla av domning utan att det är ett riktigt känselbortfall). Det kan också uppstå andra typer av obehag, som t.ex en stramande stasande känsla runt armen eller benet, eller känsla av värmeökning, känsla av rinnande vatten på ett område eller andra sensationer som upplevs som märkliga. Tänk på att det är nervsystemet som är skadat/irriterat och därför kan alla möjliga sensationer upplevas.
• Nervsmärtor är inte lika tydligt belastningskänsliga som nociceptiva smärtor är. De kan uppstå vid vila och under avlastning. Man kan t.ex sitta bekvämt och smärtfritt och plötsligt utan förvarning blixtrar det till ett obehag som försvinner lika snabbt som det uppstod.
• Antiinflammatorisk medicin ger inte längre samma goda effekt som vid inflammatoriska muskelskador.
• Är nervskadan lite mer omfattande, så omfattande så att impulstrafiken helt förhindras kan det uppstå nedsatt kraft, känselbortfall, nedsatta reflexer.
• Skadade nerver tål sällan statisk belastning eller repetitiva rörelser. Väldigt ofta har man svårt att sitta, ligga eller stå stilla i längre perioder. Väldigt ofta har man också svårt att göra många upprepade rörelser med armen eller benet där nervskadan finns. Detta gäller både rörelser under lätt belastning och tyngre belastning.
En annan typ av nervsmärta:
Om man har en nervsmärta som kommer från det centrala nervsystemet blir bilden lite annorlunda.
• En central nervsmärta lever sitt eget liv. Denna smärta beter sig väldigt nyckfullt för den drabbade individen. Det är svårt att se något mönster. Det som ena gången går bra att göra går inte alls att göra nästa gång. Plötsligt stegras besvären utan att man förstår vad man gjort för fel.
• Det blir svårt att planera sina aktiviteter pga detta. Ofta uppstår ett oproportionerlig smärtsvar på en aktivitet/rörelse som inte alls borde ge några besvär.
• Ofta uppstår besvär med fördröjning. Det kan t.ex gå bra att träna, eller att bära matkassar eller göra någon annan syssla men någon timme/timmar senare uppstår ett obehag som kan ligga kvar i flera timmar, ibland i flera dagar efter aktiviteten.
• Ofta har man en utbredd smärtkänslighet över större delar av kroppen och det är inte heller ovanligt att man upplever hur besvären flyttar sig i kroppen mellan olika kroppsdelar. Det är ibland ena kroppshalvan som drabbas, ibland flyttar sig besvären runt i hela kroppen men oftast är det något område som är mest besvärligt.
• Nu är det heller inte bara fysisk belastning som kan ge obehag, förkylningar eller liknande medför ofta mer smärta. Likaså kan hormonella svängningar eller snabba väderomslag ge mer smärta. En ökad halt av stresshormoner kan alltid stegra besvären, oavsett typen av smärtmekanismer i bakgrunden (tillfälligtvis kan stress alltid också minska besvären- flight och fight fenomenet)
• Vid denna typ av Central neurogen smärta hjälper inte vanlig smärtlindrande medicin. En läkare/terapeut som är kunnig i området kan lätt se om det är en perifer nervskada, en central nervskada eller en nociceptive muskelskada.Det är mycket viktigt att läkaren eller terapeuten fastställer vilken typ av smärtmekanismer som dominerar bilden. De smärtmekanismer som är beskrivna här (den nociceptiva smärtan som här beskrivits som muskelsmärta, den perifera nervsmärtan och den centrala nervsmärtan) ska alla behandlas på olika sätt.Om värk och smärta pågår under några veckor eller längre tid utan någon tydlig förbättring är det bra om man uppsöker en kunnig läkare eller terapeut för råd och eventuell behandling. Det finns inga standardbehandlingar utan varje patient måste analyseras noga så att rätt behandling ges till rätt tillstånd.
